Jag har en dröm...
Det är att kunna starta en egen fabrik i ett utvecklingsland.
Anställa ensamstående mammor.
Ge dem bra löner.
Ge deras barn utbildning.
Och även ge mammorna
utbildning om de vill studera.
Det är min dröm och mitt mål.
För ett år sen var det en
omöjlighet.
Nu hoppas jag att det om tio år ska vara en realitet.
Jag heter Jessica Blomkwist och är mamma till två små barn.
När jag var mammaledig fick jag ideérna till de två produkter jag idag har i produktion.
Först tvekade jag att börja tillverka saker. Jag tänkte att "Världen behöver inte fler prylar!"
Och dessutom kände jag att jag ville göra någonting mer meningsfullt än att tillverka fler saker.
Men så kom jag på att som min situation såg ut så skulle jag inte kunna påverka världen det minsta.
Däremot skulle jag kunna påverka väldigt mycket mer om jag hade ett företag.
Nu kan jag påverka vilka som syr produkterna och se till att de har bra löner och avtal.
Att produkterna tillverkas så miljövänligt som möjligt.
Dessutom tillverkar vi inte en massa nya prylar utan vi förbättrar saker som mammor idag ändå behöver ha till sina barn.
Och vi gör dem i så bra kvalité och med nya smarta lösningar så de håller längre.
De billiga tröjorna du köper på Lindex (KappAhl, H&M)?
Tänker du på att det är någon som sitter vid en symaskin och för hand syr de raka fina sömmarna som din tröja är gjord av?
Jag gjorde inte det förut.. inte särskilt mycket i alla fall..
Ett fint vagnsmärke ”skryter” om sitt fina ”tailor-made” sitsöverdrag.
Tailor-made… ja, det stämmer…men det är faktiskt så att alla vagnar även de billigaste märkena har skräddarsydda sitsar/liggdelar. Eller är inte alla dessa kvinnor(oftast)skräddare? Är de bara maskiner?
Innan jag fick upp ögonen för textilindustrin så uppfattade jag tillverkningen av mina kläder som ”maskinell” inte tänkte jag på att det sitter en stackars underbetald kvinna med 19 timmars arbetsdag och syr dem åt mig!
Visst hörde jag om barnarbetare som fick jobba åt de stora företagen ibland. Visst tyckte jag detta var hemskt, men så fort något sånt kom fram sattes det in stora åtgärder och ”problemet” med barnarbetarna löstes. Sen tänkte man inte så mycket mer på det.
Visst är det värst om det sitter ett barn och syr kläderna som ditt barn ska ha på sig. Men det känns inte heller bra att veta att även om det är vuxna människor som syr så har de en hälsofarlig arbetsmiljö, alltför långa dagar och en lön de inte kan äta sig mätta på.
Vill du ändra på detta??
Det är nämligen du som konsument som avgör!
Oftast är det när man får barn som man börjar tänka på dessa viktiga frågor.
Hur barn och mammor i andra delar av världen har det och hur miljön påverkas av de val vi gör.
Det började även jag tänka mer på när jag fick mina barn.
Jag började fundera på hur jag skulle kunna påverka.
Men kände att jag inte hade så jättemycket att säga till om.
I samma veva började jag komma på mina produkter som jag gärna ville börja tillverka så fler mammor än jag kunde få glädje av dem.
Men så tänkte jag…
Vilken meningslös sysselsättning..
Tillverka fler prylar...
till en värld som redan svämmar över av saker. Jag var nära att strunta i det och började då fundera på vad jag skulle göra istället.
Jag är utbildad plattsättare och hjälper människor att kakla sina badrum. De blir visserligen glada över att få fint i sina badrum, men hjälper jag miljön eller någon ”på riktigt” då? Nej!
Jaha, tillbaka på ruta ett. Vad ska jag göra som kan göra vår värld lite bättre?
Man vill ju ha en anledning till att gå upp till jobbet på måndagsmorgonen (förutom den närvarande orsaken att man behöver lönen för att leva).
Såg på tv om de stackars flickorna från Kambodja som var sålda som sexslavar.
Jag vill hjälpa dem!! Vem vill inte det?!
Det är fortfarande min dröm att kunna hjälpa dem!
Ge dem ett bra jobb, bra lön, utbildning till deras barn (om de har några) och utbildning även till de kvinnor som vill. Helt enkelt en stabil grund att stå på för en tryggare framtid och för att de själv ska kunna bygga ett tryggt samhälle till sina barn.
Jag såg ett annat program om de stackars Indierna som vadade knähögt i flytande gifter för att färga garn till tygerna till våra kläder och hur de hade giftdunkar på ryggen när de besprutade bomullen på fälten där de själv också blev helt nergiftade och sjuka. För att inte tala om miljön i Indien.
Hur kan de stora företagen utnyttja människor så mycket?!
Jag vill att alla företag ska vara som Patagonia som värnar om människor och miljö.
Dessa företag måste bli fler och se till de etiska och miljömässiga vinningarna före de stora vinsterna. Visst måste företaget fungera ekonomiskt, men hur mycket måste ett företag tjäna egentligen?
Tänker DU ibland på vem som
tillverkar dina kläder?
VÄRDERINGAR
byJezz
byJezz
CSR
rapport.
Start
Värderingar
CheckMe
CoverMe
Återförsäljare
Omdömen
Kollektion
Kontakt
emblem
byJezz